Hans-Erik Bergmans recension av Måndagsjazzen 22/2…

Mads Tolling Quartet featuring Jakob Fischer
En hyllning till Svend Asmussen – 100 år
Förband: Flora folk
Jazzklubben, E-Street
Populationen jazzviolinister kan jämföras med bandysporten, liten men stark.Joe Venuti, Eddie South, Stephane Grappelli, Stuff Smith, Ray Nance, Svend Asmussen, Jean Luc Ponty, John Frigo och Claude Williams är enligt historieböckerna de som skapat fioljazzen.Färgstarka profiler med personliga uttryckssätt.

Stuff Smith var felans slugger och oerhört hårdsvängande och Svend Asmussen den sofistikerat elegante perfektionisten.Tyvärr finns de flesta inte bland oss längre och Svend har med ålderns rätt hängt upp fiol och stråke på väggen.

Den 28 februari fyller han hundra år och med anledning av detta turnerar Mads Tolling med sin danska kvartett där Jakob Fischer spelar gitarr, Morten Ankarfeldt bas och Karsten Bagge trummor, för att hylla jubilaren.I måndagskväll konserterade de på ett välfyllt E Street och de fick publiken andäktig med sköna violintoner i fokus.Femton år gammal fick Mads ett gott råd av Svend Asmussen, att lyssna på Stuff Smith. Med Stuff som utgångspunkt har han skapat ett eget uttryckssätt, mera modernt inriktat än hans inspirationskällor.

Han spelade med auktoritet, svängigt, tekniskt briljant och välnyanserat. Svend måste känna sig mycket stolt att få ha en sådan välspelande efterträdare. För att betona Svend – 100 år var repertoaren genomgående hämtad från hans repertoar. Låtar som Star Dust, Hambo om bakfoten, Kärleksvals, Scandinavian Shuffle, Fiddler in Rio, June Night med flera.

Asmussens förre vapendragare, gitarristen Jakob Fischer, har nosat på allt inom gitarrjazzen, från Django Reinhardt till Wes Montgomery och avantgardister som Jimi Hendrix.

Med sin mångsidiga förmåga formar han spelet efter den melodi som för stunden framförs. I exempelvis duonumret Honeysuckle Rose, kompade han Mads, ibland som en återuppstånden Wes Montgomery med läckert oktavspel.

Ett fantastiskt halsbrytande samarbete som fick oss att tappa hakan.

Hans härliga rytmkänsla framgick väl i hans spänstigt tassande ackompanjemang. I sina soloinpass varvar han singelnotspel med fylligt krämiga ackord. Han är en musikant med elegans i uttrycket, ett arv efter åren med Svend.

I första hand gäller välklang, teknisk perfektionism, melodisk kreativitet för att fängsla publiken.

Danskar odlar med omsorg julgranar och basister. Nya bekantskapen Morten Ankarfeldt visade med flera soloinsatser att det är något visst med deras sätt att hantera en basfiol. Helgjutet och distinkt med melodiskt rena basgångar satte han färg på kompet. Samarbetet med trummisen Karsten Bagge satt som hand i handske.

Karsten Bagge var en lyssnande time-keeper som med små medel fick det att svänga på ett härligt sätt.

Den här lysande 100-årshyllningen och swingfesten utan skyddsnät skall sent glömmas!

 

980.jpg
Foto: Pressbild

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s